Bakgrund.


Kungl. Ortnamnskommissionens bokserie om värmländska
namn på bebyggelseplatser och naturområden innefattade
två avdelningar - Territoriella namn och Naturnamn.

Bokserien utgjordes av 15 volymer (utgivna 1922 - 1952), kompletterad 1962 av ett samlat register för alla volymerna.

Det är ur sistnämnda register, som de territoriella namnen här har överförts till datormediet, vilket torde underlätta sökandet efter särskilda platser i Värmland.


  Bokserien utgavs i följande ordning:

2 Fryksdals härad, 1923
3 Färnebo härad, 1934
4 Gillbergs härad, 1922
5 Grums härad, 1926
6 Jösse härad, 1942
7 Karlstads härad, 1922
8 Kils härad, 1939
9 a Nordmarks härad, 1950
(Territoriella namn )
9 b Nordmarks härad, 1952
(Naturnamn)
10 Nyeds härad, 1925
11 Näs härad, 1944
12 Visnums härad, 1939
13 Väse härad, 1924
14 Älvdals härad, 1938
15 Ölme härad, 1939

16 Register, 1962


Allmänna anmärkningar.

Territoriella namn innefattade namn på hemman, torp
etc och naturnamn utgjordes av namn på sjöar, älvar,
öar, berg etc. De förra är ordnade efter socknar, de senare häradsvis.

Uppslagsformen för de territoriella namnen är gällande
jordeboks för Värmland (1877) med hänsyn till senare
införda ändringar och tillägg.

 

 
Följande jordeböcker uppges ha fullständigt excerperats:

1540, 1542, 1543, 1546, 1548, 1550, 1551, 1568, 1572, 1576, 1581, 1585, 1590, 1600, 1610, 1621, 1633, 1660, 1680, 1686 (rjb), 1715, 1725, 1825 och 1877.

Naturnamnen äro uppställda på ungefär samma sätt. Efter uppslagsformen följer närmast förkortning för den socken där sjön, ön osv. ligger.

En stjärna (*) framför en namnform innebär att den inte finns belagd utan är en möjlig/ förmodad namnvariant.

Ålderdomliga språktraditioner

I registret finns exempel på en mängd intressanta och ålderdomliga stavningssätt och namnvarianter. Dessa varianter speglar olika språkliga traditioner, skrivarnas bakgrund och tolkningsförmåga av muntliga utsagor.

Några exempel är Blæikini (= Blekene i Grava församling), Driuistadha (= Drevstad i Kristinehamns/Varnums församling), Giüffh (= Djuv i Silbodals församling),
Glaðaþros
(= Glava socken), Kirwitzwÿk (= Körsvik i Eds församling), Mørøø
(= Möre i Dalby församling), Sadhatangan (= Sågestad i Holmedals församling) och
þyghs mork (= Töcksmarks socken).

 

Vidare läsning...

Andra böcker med intresse för värmlandsforskarna i detta sammanhang är Erland Rosell: Ortnamn i Värmland (AWE/Gebers, 1984); Erland Rosell: Värmländsk medeltid i ortnamns-perspektiv (Press förlag, 1981); Värmlands ortregister (Värmlands Släktforskarförening, 1994).