Bakgrund. Kungl. Ortnamnskommissionens bokserie om värmländska namn på bebyggelseplatser och naturområden innefattade två avdelningar - Territoriella namn och Naturnamn. Bokserien utgjordes av 15 volymer (utgivna 1922 - 1952), kompletterad 1962 av ett samlat register för alla volymerna. Det är ur sistnämnda register, som de territoriella namnen här har överförts till datormediet, vilket torde underlätta sökandet efter särskilda platser i Värmland. |
Bokserien utgavs i följande
ordning: 2 Fryksdals härad, 1923 3 Färnebo härad, 1934 4 Gillbergs härad, 1922 5 Grums härad, 1926 6 Jösse härad, 1942 7 Karlstads härad, 1922 8 Kils härad, 1939 9 a Nordmarks härad, 1950 (Territoriella namn ) 9 b Nordmarks härad, 1952 (Naturnamn) |
10 Nyeds härad, 1925 11 Näs härad, 1944 12 Visnums härad, 1939 13 Väse härad, 1924 14 Älvdals härad, 1938 15 Ölme härad, 1939 16 Register, 1962 |
|
Följande jordeböcker uppges ha fullständigt excerperats: 1540, 1542, 1543, 1546, 1548, 1550, 1551, 1568, 1572, 1576, 1581, 1585, 1590, 1600, 1610, 1621, 1633, 1660, 1680, 1686 (rjb), 1715, 1725, 1825 och 1877. Naturnamnen äro uppställda på ungefär samma sätt. Efter uppslagsformen följer närmast förkortning för den socken där sjön, ön osv. ligger. En stjärna (*) framför en namnform innebär att den inte finns belagd utan är en möjlig/ förmodad namnvariant. |
| Ålderdomliga språktraditioner I registret finns exempel på en mängd intressanta och ålderdomliga stavningssätt och namnvarianter. Dessa varianter speglar olika språkliga traditioner, skrivarnas bakgrund och tolkningsförmåga av muntliga utsagor. Några exempel är Blæikini (= Blekene i Grava församling), Driuistadha (= Drevstad i Kristinehamns/Varnums församling), Giüffh (= Djuv i Silbodals församling), Glaðaþros (= Glava socken), Kirwitzwÿk (= Körsvik i Eds församling), Mørøø (= Möre i Dalby församling), Sadhatangan (= Sågestad i Holmedals församling) och þyghs mork (= Töcksmarks socken). |
Vidare läsning... |